VÄr uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet Àr att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebÀr att ta fram en gemensam förestÀllningsram. VÄrt fokus i uppsatsen var pÄ kapitel tvÄ i förestÀllningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vÄr uppsats var att identifiera orsakerna till de förÀndringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s förestÀllningsram under konvergensprojektets gÄng.Uppsatsens utgÄngspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna.

Denna studie undersöker hur investerare pÄ NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar pÄ olika typer av finansiella rapporter, nÀrmare bestÀmt den andra delÄrsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framstÀllas regleras bland annat genom Ärsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framstÀllandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och dÀrmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika pÄ rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delÄrsrapportering fungerar vÀl.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat Ă€mne och det har ifrĂ„gasatts omnormgivare verkligen tar hĂ€nsyn till anvĂ€ndarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som Ă€r anvĂ€ndbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder sĂ„ attfinansiella rapporter Ă€r anvĂ€ndbara för dess anvĂ€ndare enligt deras vĂ€gledandeFörestĂ€llningsram. DĂ€rför Ă€r det intressant att undersöka anknytningen mellan anvĂ€ndbarhet,anvĂ€ndare och normgivare.Syfte: Identifiera anvĂ€ndbarheten av Övrigt totalresultat. BĂ„de som ensamstĂ„ende avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-lĂ€nderna. IASBs förestĂ€llningsram innehĂ„ller kvalitativa egenskaper vars Ă€ndamĂ„l Ă€r att öka de externa anvĂ€ndarnas anvĂ€nd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet pĂ„ anvĂ€ndbarhet har lett till att fokus pĂ„ immateriella tillgĂ„ngar ökat och en sĂ„dan immateriell tillgĂ„ng Ă€r varumĂ€rken. Idag fĂ„r internt upparbetade varumĂ€rken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna gĂ„r isĂ€r huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumĂ€rken i balansrĂ€kningen har betydelse för investerare eller ej nĂ€r de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats Ă€r att ge lĂ€saren en fördjupad förstĂ„else för investerarnas intresse angĂ„ende att internt upparbetade varumĂ€rken inte fĂ„r redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har nĂ„gon betydelse för deras investeringsbeslut.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusomrÄde. VÄrt övergripande syfte har varit att kartlÀgga och jÀmföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utstrÀckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utstrÀckning harmoniseringseffekter har uppnÄtts sedan införandet av IFRS. För att uppnÄ syftet har tvÄ hypoteser tagits fram med hjÀlp av vÄr teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 Ärsredovisningar fördelade pÄ svenska och brittiska företag frÄn 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vÄr studie Àr att harmoniseringen av finansiella rapporter fÄr anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi ocksÄ identifierat, om Àn i en mindre utstrÀckning Àn vad som varit förvÀntat.

Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrÀttsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetÀr information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhÀnsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att Kameralredovisning för Administrationer kan vara ett lÀmpligt komplement och ersÀttakassaflödesanalyser dÄ den underlÀttar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetÀr hantering. Kameral redovisning för Företag ger samma information som Kommersiellredovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attocksÄ hÀr underlÀtta betalningskontroll, budgetkontroll och monetÀr hantering. Dennametod hindras idag av redovisningsregleringar för att ersÀtta Kommersiellredovisning men kan anvÀndas för löpande redovisning.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan RR 22 och IASB: s utkast till ny IAS 1, samt analysera och diskutera vad skillnaderna kom-mer att fÄ för konsekvenser för de finansiella rapporterna. Metod: För att kunna uppfylla vÄrt syfte med föreliggande uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har ocksÄ haft ett abduktivt synsÀtt. Slutsatser: Genom vÄr jÀmförelse och analys har vi kommit fram till att redovisningen blir striktare och mer detaljerad, vilket ökar jÀmförbarheten mellan olika företags finansiella rapporter, nÀr IASB: s utkast till ny IAS 1 börjar gÀlla Är 2005..

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-lĂ€nderna. IASBs förestĂ€llningsram innehĂ„ller kvalitativa egenskaper vars Ă€ndamĂ„l Ă€r att öka de externa anvĂ€ndarnas anvĂ€nd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet pĂ„ anvĂ€ndbarhet har lett till att fokus pĂ„ immateriella tillgĂ„ngar ökat och en sĂ„dan immateriell tillgĂ„ng Ă€r varumĂ€rken. Idag fĂ„r internt upparbetade varumĂ€rken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna gĂ„r isĂ€r huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumĂ€rken i balansrĂ€kningen har betydelse för investerare eller ej nĂ€r de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats Ă€r att ge lĂ€saren en fördjupad förstĂ„else för investerarnas intresse angĂ„ende att internt upparbetade varumĂ€rken inte fĂ„r redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har nĂ„gon betydelse för deras investeringsbeslut.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jĂ€mförbara, begripliga och tillförlitligt framstĂ€llda. VĂ€rdering till verkligt vĂ€rde baseras pĂ„ marknadspriser frĂ„n en aktiv marknad för lika eller likartade tillgĂ„ngsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgĂ„ngsslaget föreslĂ„r IASB att företaget ska basera tillgĂ„ngsvĂ€rdet pĂ„ en bedömning av framtida kassaflöden som tillgĂ„ngen förvĂ€ntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden Ă€r en komplicerad process som innebĂ€r att en mĂ€ngd antaganden och bedömningar mĂ„ste göras.

Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primĂ€ra uppgift Ă€r att granska bolags, noterade pĂ„ svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnĂ„ en enhetlig och regelrĂ€tt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande pĂ„ RedovisningsrĂ„dets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att pĂ„ det viset fĂ„ fram information av Panelens effektivitet.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Financial Statements Insurance och diskutera om en anvÀndning av modellen skulle innebÀra nÄgon förbÀttring betrÀffande dels förtroendet för de finansiella rapporterna, dels sÀkerstÀllandet av revisorns oberoende. Som helhet har vi genomfört en kvalitativ undersökning. VÄr undersökning innehÄller emellertid. Den första delen Àr en undersökning av befintlig litteratur Den andra delen, den kvalitativa, bestÄr av intervjuer genomförda med representanter i de branscher vi anser vara relevanta för vÄr undersökning. Genom analys av undersökningen har det framkommit att Financial Statements Insurance inte har nÄgot anvÀndningsomrÄde i realiteten.